Dagen började med att jag var pigg klockan åtta vilket gjorde att jag skuttade in i duschen och till och med hann göra mig "vacker" innan skolan. Jag fick skjuts av min ärade vän Susanne och vi redovisade en uppgift. Klassen och läraren skrattade så vi var nöjda. Efteråt ursäktade jag oss lite och sa att vi ju inte haft så mycket tid att arbeta då jag varit i tyskland. Hon sa att "men det här gick ju jättebra!" som att hon inte trodde att det skulle det. Men som sagt, vi var nöjda.

Sen hade vi ett långt hål och då ringde Linda och undrade om jag kunde jobba idag mellan fyra och sex, vilket jag sa att jag kunde. Min ärade vän Susanne skjutsade dit mig och jag hann till och med i tid eftersom vi inte behövde vara på naturkunskapen. Jag arbetade och skämtade med en anställd och blev klar i lagom tid. Eftersom jag skulle ta bussen kvart över gick jag med rätt så snabba steg mot busshållplatsen. På vägen tänkte jag ta upp mitt busskort men tji fick jag för det hade jag tagit ut innan jag åkte till Tyskland. Rackarns bananer tänkte jag och tänkte ta upp en sedel. Fanns det någon sådan? Nej, självklart inte. Jag blev på oerhört dåligt humör och bestämde mig för att gå till Ålidhems centrum för att ta ut en hundring och sen gå till bussen. Jag tänkte dock att det var väl lika bra att titta efter om jag hade några mynt, vilket jag till min förtjusning också hade! Jag blev jätteglad och skuttade vidare mot bussen. Den kom alldeles precis lagom och jag langade fram massa 50öringar och enkronor. Busschauffören sa med ett litet leende "ser jag ut som en spargris eller?" och jag skrattade lite. Han var rolig.  När jag kom till Vasaplan var det två minuter till Röbäcksbussen skulle gå vilket var perfekt. Det är ju inte sant vad glad man blir!

PS. På hålet lyssnade jag och Susanne på en liten konsert i Valhalla och vi blev tårögda. Så vackert var det.