I dag var jag och rackarungen på BVC och mätte och vägde och allt såg bra ut. Distriktssköterskan sa att det var den finaste ungen hon någonsin sett, tror jag, jag kan ha hört fel, och sedan försökte hon få mig att börja jobba där i stället för på kirurgen. Det vill jag dock inte för jag kan inte tänka mig något mer spännande än att skriva om traumapatienter.

 

Barnet är förresten inte döende, han äter bara snabbare för att det finns så mycket annat att göra. På grund av alla intryck blir han också tröttare än vanligt och sover därför mer än förut. Skönt.

 

Nu kommer snart Sammys plastmoster hit så jag ska förbereda mig för att duscha, det gäller ju att passa på när det kommer en barnvakt. Jag luktar så himla mycket svett sedan förlossningen trots att jag duschar av kroppen och her på mig deo varje morgon och det är ju inte så roligt. Jag hoppas det slutar för jag vill helst inte lukta svett på jobbet.