Min blogg är inte lika stor som Niotillfem men jag ska skriva om precis samma sak. Eric har gjort slut. Han är inte kär i mig längre och jag kan inte förstå att det är sant. Vi har varit tillsammans i nästan sex år och det har varit de bästa åren i mitt liv. Jag mår fruktansvärt dåligt och allt känns meningslöst. Jag kan inte äta på morgnarna och jag gråter mig till sömns varje natt. Jag är förvånad över att jag har klarat av att gå till jobbet varje dag.

Eric är min bästa kompis och den som vet mest om mig och det hoppas jag han kommer fortsätta vara. Det är klart att det kommer vara jobbigt i början men jag får helt enkelt kämpa.

Något som också känns fruktansvärt är att jag med största sannolikhet aldrig kommer träffa Erics vänner och familj igen. Jag tycker så hemskt mycket om dem och det är jobbigt att inte "bara" drabbas av en förlust.

Varför jag skriver det här på bloggen är mest för att jag inte orkar prata med någon om det. Jag har berättat för några men nu orkar jag inte mer. Läs och skvallra ni, ring inte till mig.