I dag kom min lilla plutt och hälsade på mig på jobbet eftersom hanen skulle till tandläkaren. Som vanligt var min kollega som mest av alla sett fram emot besöket hemma med sjukt barn, är hon otursförföljd eller vill hon helt enkelt inte träffa min perfekta avkomma eftersom det får hennes barn att framstå som medelmåttor? Det förtäljer inte historien. För att jävlas lite extra satte vi bebisen på hennes stol och skickade en bild på det.

Eftersom jag tycker att korrekt språk är bland det viktigaste i mitt jobb så fick jag i dag besöka medicinklinikens språkgrupp som hade möte. Det var intressant och nu vill jag fixa något festligt även på min klinik. Tyvärr var jag snorig på mötet och det var inte det lättaste att torka bort allt som kom rinnandes, trots att jag hade med mig papper. Jag tycker ju att det är slöseri med näsdukar så därför har jag använt mig av toalettpapper och papperet vi torkar händerna på på jobbet och det känns i näsan. På kvällen smörjer jag in mig med en aloe vera-kräm så på morgonen ser jag ut som vanligt men efter en hel dag utan smörj ser jag ut som en tomtegubbe med snuva. Trodde jag, tydligen hade inte tomtegubben i visan röd näsa. Jag var tvungen att googla men jag misstog mig.

I dag hade hanen kalas eftersom han fyllde år i veckan och det var som vanligt trevligt men utmattande. Jag glömde ta fram kameran så jag fotade det lilla som blev kvar med mobilen så att ni ska veta vad ni missade. Nu ska jag sova så jag orkar fota i morgon, jag har hört att jag ska bli bjuden på fika så jag behöver kanske inte äta frukost.

I dag tänkte jag gå och lägga mig i tid eftersom jag känner mig lite vissen men nu är klockan av någon underlig anledning redan över nio. I går skypade jag med en av mina favorittyskar i två timmar så då fick jag inte heller min välbehövliga skönhetssömn.

Den härliga vintern som var här har ju försvunnit och nu är det regn och halt. Jag har fått låna hanens pappas cykel med dubbdäck och det är räddningen för mig, det är till och med säkrare att cykla än att gå. För några dagar sedan när jag skulle hem från jobbet hade några byggare stängt in cykeln vilket gjorde att jag var tvungen att lyfta den över staketet ni ser på bilden. Tur för mig att jag är frisk och jävulskt stark.

Eftersom jag inte ammar längre, typ, så har jag alldeles för lite tid till att lyssna på poddar. Det har resulterat i att jag har en lång lista med poddar som bara väntar på att jag ska ha lite tid över. I dag hittade jag dock en inställning så att podden jag lyssnar på går fortare och på så vis kommer jag kunna lyssna på mer. Det tips till er andra som lyssnar i Podkicker.

Här var det livat! NOT! Dagarna försvinner fortare än de kommer och därför försöker jag göra minst en vettig sak varje dag, tyvärr blir inte alltid bloggen det vettigaste. I dag har vi i alla fall varit på ett viktigt möte och sedan åt vi middag hos mamma och pappa. Jag ska berätta om alla viktiga möten snart så ni slipper fundera.

I helgen var vi och införskaffade en ny bilbarnstol eftersom barnet börjar växa ur babyskyddet. Alla som vill låna den, för att skjutsa runt Sammy alltså, kan köpa sådana snören som på bilden i julklapp till sig själv för att förenkla det hela.

I morse cyklade jag genom snön till Iksu där jag körde mitt första total training-pass. Det var som en förskola för vi lekte tagen som uppvärmning och några av övningarna var kullerbytta, hoppa hage, rulla och krypa. I övrigt var det ett bra pass och jag känner mig helt mör. När jag stod och duschade som bäst kom en vaktmästargubbe och skulle pilla med bastun, typiskt min otur. Kanske otur för honom också eftersom det var jag som stod där och inte någon yngre och fastare. Somliga straffar gud som bekant genast.