Lillpojken är så rolig. Idag satt han vid datorn och jag satt brevid. Sen öppnade han webbkameran och ändrade inställningarna så att man ser rolig ut. Sen satr han och skrattade åt sig själv i massa minuter. Det fick mig att tänka på Susanne för precis så gjorde hon också en gång. Hon satt nog helt seriöst i en halvtimme och skrattade åt sig själv. Det var tider det. Jag saknar faktiskt Susanne lite för hon är så speciell. Det var väl ett fint ord för att beskriva en vän.

Nu ska jag kolla lite på internet och så och sen sova. Godkväll!