Oj, det har hänt så mycket ska ni veta. Jag ska berätta så kortfattat som möjligt. Askproblemet har löst sig till viss del. Nu är det bara att hoppas att det försvinner till på söndag och att det inte kommer till Tyskland.

Igår skulle jag gå hem till Julia för att åka med henne till fotbollen. Då gick det en kvinna framför mig som liknade Julias mamma men eftersom jag bara har träffat henne lite snabbt i somras så var jag inte säker. Hon tittade dock ganska mycket på mig så det kändes som att det var hon. Fast samtidigt är det rätt mycket folk som kollar på mig här, jag tror alltid att jag har glömt dra upp gylfen eller nåt. Hur som helst så stannade hon efter ett tag och frågade om det var jag som var Nina. Det var det ju så då gick vi tillsammans och konverserade.

När vi skulle åka till träningen sa Julia att hon skulle duscha där borta så då ville jag det med. Vi stannade till vid mitt hus och så fick jag två minuter på mig att hämta mina saker. Jag hade redan räknat ut att jag behövde tio saker så det gick fort att raffsa ihop. Saken var bara den att jag bara kom på nio saker man behöver. Jag räknade igen men fick det bara till nio. Egal tänkte jag, det var nog inget viktigt, och så skyndade jag mig ut till bilen igen. När vi hade åkt en bit, vi var lite sena, så kom jag på att det var ju handduken jag hade glömt. Som tur var fick jag låna Julias.

Medan jag satt och tittade på Julias barnträning, hon tränar ungar innan den vanliga träningen, så skrev jag en låt. Sen kom det en liten flicka som var fem år och pratade med mig. Jag sa att jag var från Sverige men hon visste inte vars det ligger. Det verkade inte ens som att hon förstod att det var ett annat land.

Efter barnträningen var det en halvtimme till den vanliga träningen skulle börja. Då sa Julia att hon brukar springa. I TRETTIO MINUTER! Vi sprang tre varm, okej jag sprang bara två, sen gav vi upp. Jag tror hon ledsnade på att ha mig flåsandes brevid. Jag har ju inte flyttat arslet ur datastolen på åtta månader.

Alla blev så glada att se mig! sen när vi började träna var jag sämst. Min kondition finns inte och tekniken har väl varit bättre. Jag kunde i alla fall skjuta som vanligt, trots att jag fick låna Julias skor. När träningen, äntligen, var slut sa de att jag skulle spela på matchen på lördag. Jag ville verkligen inte för det var bara pinsamt. Som tur är fick jag mail nu om att jag inte står med på listan mer så jag får inte spela.

När jag kom hem från träningen öppnade ryskan dörren åt mig som vi hade bestämt. Hon och hennes italienska vän skulle gå ut och ta ett glas och undrade om jag ville följa med. Varför inte, tänkte jag, så det gjorde jag. Jag tog mig ett glas fanta och så delade vi på pommes frites. I baren var det en kille som stötte på ryskan, hon är nämligen väldigt vacker, en sån där människa som det lyser om, och han lämnade en lapp till henne där det stod typ "Jag vill ha dig men min flickvän är här". Jag trodde det var ett skämt men han var till och med gift med en tjej som var där. Hemska människa.

Ja, det var nog allt. Nu håller jag på att hungra ihjäl så jag måste äta frukost. Adjö!