I dag är jag faktiskt stolt över mig själv! Jag har varit produktiv och nu känns läxberget lite lättare att bära. En kompis hörde av sig i går och frågade om hon får sova här och det får hon ju naturligtvis eftersom jag vill umgås med henne. På grund av det måste vi ju städa lite och se till att hon kan ligga i gästrummet och det gav mig ännu mer att göra. MEN, jag jobbar bäst under lite press så nu när deadlinen kom lite närmare så skrev jag en himla massa i morse! Innan skolan började halv ett hann jag skriva massa läxa, fara ut och springa, duscha, koka menskoppen, städa i köket och gå ut med lite återvinning. Nu ska jag försöka skriva klart en uppgift och skicka in den och i kväll är det fotbollsträning med barnen. Det blev så att jag är huvudtränare i kväll också vilket betyder att jag måste planera in vilka övningar de ska köra, tur då att jag kan snapchata ungarna och fråga vad de har för förslag!

Förra veckan skrev jag ju att jag helt plötsligt fick lust att börja på en läxuppgift. Jag skulle skriva patientfall om hyper- och hypotyreos och när jag hade gjort halva kände jag mig stressad och slängde bara ihop resten. Jag skickade in det och har hållit tummarna sedan dess och hoppats att jag skulle bli godkänd. I dag fick jag tillbaka den och tack och lov var det en bock som betyder att det är godkänt. Jag klickade mig vidare för att se om jag hade lyckats få ett D eller kanske till och med C, en vet ju aldrig. Det hade jag inte, jag fick A.

 

Nu tänkte jag glida vidare på den här vågen och skriva lite på något av tyskarbetena som jag bör hetsa med för att hinna klart.

 

I söndags insåg jag hur mycket läxor jag har att göra och passande nog kände jag mig sugen att börja i går när jag kom hem från praktiken (hur ofta händer det?). Jag satt hela kvällen förutom tio minuter då jag kokade ägg och åt middag och jag hann klart det jag hade tänkt. Nu har jag "bara" andra halvan av uppgiften kvar och sen lär jag väl behöva se över den första och kanske lägga till något. Jag vill ju inte direkt få tillbaka den och vara tvungen att komplettera.

 

I kväll är det träningsmatch inför cupen på lördag så jag ska försöka skriva några rader innan det. Önska mig lycka till!

 

Hej alla vänner! Nu är det äntligen helg och eftersom jag ska åka bort har jag massor att göra i kväll och i morgon på morgonen. Jag har två inlämningar på söndag och ett prov på tisdag så det är bara att trycka i sig choklad, jag har ju ett lager som ni vet, och plugga.

 

I dag var ju alltså sista dagen på reumatologen där jag har haft praktik och det var ju lite tråkigt. Samtidigt känns det skönt att jag är ett steg närmare en färdig utbildning. Men ja, jag har ju min universitetstyska också och när det gäller den kan jag inte ligga på latsidan.

 

De här helgen sov jag så himla dåligt, speciellt mellan söndag och måndag, och jag har inte funderat så mycket på det. På praktiken frågade en hur helgen varit och jag svarade att jag sovit dåligt, att sova är ju trots allt det viktigaste med helgen. Jag berättade sen att jag hade läst på Tyras blogg att hon sover dålig när det är fullmåne. Vi kikade i en kalender och ta mig tusan, i lördags var det fullmåne. Det förklarar mina sömnsvårigheter som kommer en gång i månaden.

I dag tänkte jag ta en ny profilbild till Facebook så jag ställde upp stativet och började fota mig själv med självutlösaren. Skärpan blev inte bra, inte jag heller för den delen, så jag sprang fram och tillbaka och försökte få till det. Sen snubblade jag över ett stativben och föll handlöst mot golvet och landade på handleden och knät. Såatte, det blev ingen ny profilbild.

 

I morgon börjar sista veckan på den här praktikplatsen och sen börjar jag på nästa ställe, spännande!

För några dagar sedan gick jag och pussade på min älskade pojkvän när han satt vid sin dator. Jag avslutade det hela med att nypa honom i tissarna och när jag hade gjort det skrattade han och sa att han hade på webbkameran. Nåja, det var ju han som fick skämmas. En annan dag luktade jag i hans armhåla och då var den nedrans kameran på igen. Det verkar ju himla konstigt att göra men jag skulle bara övertyga honom att han skulle duscha (i efterhand insåg jag att han inte alls behövde det). I helgen hände det värsta som gör att jag har förbjudit honom att ha på sattyget om jag är hemma. JAG BYTTE OM OCH STOD DÄR I TROSOR!

I dag skrev jag en journalgroda i form av ett syftningsfel, det var läkaren som dikterade det så och jag visste inte hur jag skulle formulera om det så det fick stå kvar. Ungefär så här "...insjuknade på natten med smärtor under fötterna som hen hade när hen vaknade".

 

Ja, det var väl det roliga som hände i dag. Nu ska jag studera innan jag kryper ner i sängen. Inget pianospel i dag heller alltså.

I dag hade jag en lektion i tyska på Skype och det var roligt. Vi skulle intervjua varandra om en film vi sett och jag valde 3096 Tage (dagar) som jag och hanen såg förra veckan. Jag har ju läst boken av Natascha Kampusch också så det kändes självklart. Konstigt nog är ju filmen på engelska men den spelades in i Tyskland. Natascha kommer från Österrike.

 

Men ja, det var roligt att prata lite tyska igen, det gör jag alldeles för sällan. På tal om Tyskland så älskar jag ju såklart Tysklands kläder på OS-invigningen!