Jag skrev väldigt mycket dikter när jag var yngre, sen blev jag lyckligt kär och slutade skriva. Det kanske är dags att börja igen. Den här betydde ingenting för mig när jag skrev den för exakt sex år sedan men nu är den mitt i prick.

 

Innan jag lämnade Tyskland lämnade jag ett meddelande till familjen på whiteboarden i mitt rum. Eftersom både jag och Lilltjejen kan läsa rätt bra på ryska skrev jag ett meddelande på tysk-ryska. Dessutom hade den förra au-pairens kompis skrivit en dikt på spanska så jag ville inte vara sämre.

Verkligheten är en sak
drömmarna en annan
när man inser sanningen
slår man sig för pannan

Det här kladdade jag ner idag. Jag vill komma tillbaka till min superform som jag hade för två år sedan.

Vakna, du lilla
annars sover du så illa
inatt
min älskade skatt

Ibland önskar jag att jag hade en anonym blogg så att jag kunde skriva om alla idiotiska människor som finns och som jag hatar. Men det har jag inte så det kan jag inte göra. Jag får helt enkelt ta upp mitt diktskrivande igen så att jag får ur mig ilskan. Längst ner finns en spännande dikt som jag skrev för nåt år sen. På senare tid har jag dock slutat vända på ordföljden för att få till rimmen.

Nu ska jag snart fara på fotbollsträning i värsta stora hallen. Det är skoj för på Tjejligan är det stor hall. Sen ikväll är det ju sista kvällen för Eric här så då ska vi se melodifestivalen och äta chips och dipp. Och så sånna där ostkrokar som är som små pinnar.

Det är inte ofta jag fäller en tår
sedan sist har det nog gått några år
men idag hände det som fick mig att gråta
och det är något som jag aldrig ska förlåta
jag ska minnas det här så länge som det går
och sen när det har gått ett tag så kanske du förstår
hur illa du har gjort mig, hur mycket det berört
att allt du sa har sårat, att du mitt liv förstört

En dikt som jag skrev för typ ett år sedan. Vet inte om jag har lagt ut den tidigare. I så fall kan ju alla nya läsare få njuta. Hehe.