I går morse sprang jag till jobbet som jag hade tänkt men tyvärr råkade jag vara tre minuter långsammare än jag hade visualiserat. För typ sju månader sedan hade jag varit fantastiskt nöjd över mig själv men nu känns det störigt. Till mitt försvar blev jag irriterad på att rösten i Runkeeper pratade glatt på svenska i stället för på tyska som jag är van vid och dessutom hade jag massa grejer i fickorna som skumpade runt. På kvällen gjorde jag som alla andra och tittade på dokumentären om Avicii och då blev jag inspirerad till att göra musik så jag satte mig vid pianot och ändrade tonart på min Mellolåt.