Vi har valt att testa Linas inspirationskasse och i dag lagade jag den första måltiden. Kimchikorv med asiatisk coleslaw, srirachasås och rostad lök hette den och eftersom jag inte gillar varken korv eller koriander så hade jag gärna ätit något annat. Nåja, coleslawen var god så den kanske jag gör någon annan gång. 

 

I går gick jag ut och promenerade och gjorde massa saker samtidigt, jag motionerade, solade, fick friskluft, fotade, turfade och lyssnade på podcastar. Tyvärr tyckte min mobil att det var för jobbigt så den stängde av sig tre gånger innan den insåg att jag inte ger mig. Tyvärr var det en gris som tog zoner framför näsan på mig så jag fick nästan springa för att hinna först. Grisen hade bil dessutom så det var inte så värst lätt att vara snabbast.

 

Här har ni en bild som jag tog i den strålande solen, tänk vad härligt det är med sommar!

 

Första halvan av Jag är Malala är ganska seg och full av fakta. Eftersom jag är helt ovetande om hur det fungerar i Pakistan så var det lite svårt att hänga med i alla termer och utländska ord. Efter ungefär halva boken kommer den dock i gång och det börjar hända saker. Det är en fruktansvärd bok som alla borde läsa och Malala är väl värd sitt fredspris.

 

Här har vi regn så jag sitter inne och väntar på bättre tider. Efter jobbet var jag så trött att jag somnade i någon timme så i kväll ska jag lägga mig tidigt. Jag ska jobba på söndag så därför måste jag vara extra utvilad om ni undrar. I morgon ska jag dock försöka göra lite vettiga saker, spela piano och lyssna på Sommar i P1 till exempel.

 

Har du läst och tycker om Fredrik Backmans bok En man som heter Ove så MÅSTE du läsa Britt-Marie var här. Den är lättsam, rolig, fin och vettig. Har du inte läst En man som heter Ove ska du läsa den här ändå.

 

I går var det ju som bekant midsommarafton och eftersom min favoritfavvis var i en annan stad så umgicks jag med resten av min familj. Vi spelade massa spel, bland annat minigolf, krocket och spotta godis, och naturligtvis var det mästaren som vann. Vi räknade alltså ihop alla poäng och jag vann den sammanlagda tävlingen. Jag vann minigolfen också till pappas stora sorg. I kväll ska jag bort på middag igen och sedan är det ju Sverige mot Tyskland!

 

Ni kanske undrar varför det inte är fler härliga bilder på mig här på bloggen. Kan det vara för att folk i min närhet, i det här fallet pappa, är sämst på att fota? Jag bad om en bild på mig när jag sköt ner bollen i hålet och det här är vad jag fick.

 

I dag hände typ det värsta som kan hända när det ringer i ens telefon i ett kontor där två andra sitter. Personen i andra änden säger "Hello, do you speak English?". Jag svarade "Yeah" lite nonchalant, mest för att de andra inte skulle förstå vad jag höll på med och spetsa öronen så där som många gör när de märker att någon ska prata på ett annat språk. Jag sa lite "yeah" och "okay" och sedan klarade jag mig undan riktigt bra eftersom det var min kollega som hade koll på patienten.

 

Nyss hade jag fotbollsträning i två timmar och det var första gången i år jag tränade i shorts och T-shirt. Sommaren är här!

I helgen är jag och hanen hundvakter så jag har promenerat ganska mycket i det härliga vädret. I dag fikade jag dessutom med mamma och pappa på Nya konditoriet på Strömpilen men tyvärr var de inte så hjälpsamma så jag fick ingen islatte.

 

När vi satt och åt glass i solen kastade en pojke på 12-18 år, svårt att se hur gamla de är, en läskburk på marken innan han tänkte cykla i väg med sina kompisar. Då skrek pappa åt honom att kasta burken i soptunnan i stället för på marken. Pojken skämdes lite och gjorde som han sa och då sa pappa att om pojken hade varit en hund skulle han ha fått en godis. Naturligtvis hade det bästa varit att panta burken eller he den i metallåtervinningen men det fanns nog inte på pojkens karta.

 

Den här veckan har varit ganska vidrig egentligen. Min älskade pojkvän blev inlagd på sjukhuset så jag spenderade alla raster och ledig tid där. Medan han sov och jag åt en tomat och smekte hans rygg tänkte jag på hur sorgligt livet skulle vara utan honom. Jag var så orolig så min dag med massa jobb och dessutom en inskolning flöt bara förbi i en röra. Dessutom har jag tagit ett jättetråkigt beslut på grund av några vuxna människor som beter sig som barn. Men ja, jag har också känt att jag trivs jättebra på jobbet och dessutom mår mitt lilla hjärtegull bra nu så jag försöker fokusera på det.

Den 60 sidor tjocka boken Quidditch genom tiderna av "Kennilworthy Whisp" läste jag en kväll och den är småtrevlig. Naturligtvis rekommenderar jag den inte för en person som inte har läst någon Harry Potter-bok.

 

Nu ska jag berätta om en fantastisk sak som hände i går. JAG GJORDE MÅL I HERRKORPEN!!! Det var inte ens ett turmål utan riktigt tjusigt. Jag var oerhört nöjd och när jag high fiveade/kramade han som hade passat mig, eller väggspelat om jag ska vara korrekt, sa jag "åh, jag älskar mig själv... och lite dig också". Ja, ni hör ju.

 

I dag på jobbet skulle jag gå till en mottagning där jag knappt har varit förut och lämna ett papper till en läkare. Eftersom jag inte hittade frågade jag några var läkarfacken finns men ganska snabbt insåg jag att jag var på helt fel mottagning. Jag kunde ju inte gå ut samma väg med papperet fortfarande i handen så jag smög ut en bakväg och skam den som ger sig, till slut hittade jag rätt fack!

I går hämtade jag ut ett paket på posten och när jag såg att det var adresserat till "Frau Nina Ivebo" blev jag eld och lågor och slet upp det redan i bilen! Paketet kom från min bästa tyska väninna Julia och innehöll ett kort där det stod att jag fick något tyskt och något från vår historia. Det var en liten leksaksfotboll, ett nagellack, choklad, en maskara och en ögonpenna och jag blev så rörd att jag fick en tår i ögat.